Tänk att jag inte skrivit ett ord här sedan april! Jag förstår att ni oroat er och säkert mått otroligt dåligt då ni inte fått ta del av mina tankar och känslor (HAHA). Men nu är jag tillbaka. I alla fall idag. Imorgon vet jag inte så noga. Men just idag kändes det rätt att blogga. Skriva av sig lite. Bloggen har varit lite som en ventil för mig, men under författandet av C-uppsatsen dog min skrivlust verkligen. Först nu verkar den ha börjat återhämta sig. Så vi får ta det lite varsamt.
Idag har jag författat en dikt. Kan det finnas något mer självutlämnande än det?
Det känns som om jag väntar
på någon
på dig
på det
Kanske på framtiden och livet
en början
eller ett slut
eller slutet på en annan början
Utan dig
Med ingen
och alla andra
Men utan självklarheten
Den får du
väldigt gärna
stå för
Gonatt på er!
